blackmore’s ocean gypsy (Skön låt att lyssna till ifall ni vill läsa
min fantasiskörna, haha)

Hon drar en djup suck. Hon ligger i sängen och stirrar upp i taket.
Hon fantiserar om alla de möjliga ting, t.ex. om hur det vore att ha stora
vita änglavingar. Hon blundar, låter fantasin skölja över henne som en våg.
På hennes rygg växer 2 ståtliga vita vingar fram, hon kliver ur sängen,
studerar vingarna i hennes spegel. Hon går fram till sina stora fönstren,
öppnar och tittar upp mot den blåa skyn, tittar sig omkring ifall någon utav
grannarna ser henne. Inte själ ser hon. Hon tar ett stadigt grepp och lutar sig
ut, må jag inte falla mot marken tänker hon, sen tar hon sats och slänger sig handlöst
ut i luften, hon faller, komigen, komigen tänker hon och spänner ryggmusklerna
för att få fart i vingarna. Hon är nära marken nu, hon kommer att träffa asfalten.
Hon ger ifrån sig ett skri och sätter händerna för ögonen. Då känner hon ett
vindtryck som får henne att ryckas bakåt och ifrån den gråa stenmarken.
Hon hör kraftiga vindslag, det är hennes vingar, hon flyger, flyger!
Marken under henne blir allt mer otydlig och området hon bor i ser ut som
leksakshus med små leksaks bilar som står uppradade på parkeringen.

Kalla vindarna driver henne framåt. Hon känner sig fjäderlätt.
Hon flyger över staden och tittar ner på alla stressade människor som
trängs på gatan, den irriterade trafiken, lyssnar på allt buller och tusentals
röster som blandas ihop till en röst som spottar ut en massa pladder
som inte går att tyda. Hon ler för sig själv och flyger högre upp mot skyn.

Stadens liv och ljud blir allt dovare, här uppe i skyn är det tystheten
som härjar. Hon svävar bland de fluffiga molnen, dyker ner i ett och
känner en kall bris smeka henne längs kroppen. Hon huttrar till, men så fort
hon flugit ur molnet värmer solens strålar henne.

Hon dansar med vindarna och skrattar. Hon suckar av belåtenhet
och landar mjukt på ett fluffigt moln. Hon bestämmer sig för att vila
en stund. Stunden blir till timmar. När hon äntligen vaknar tror hon
till en början att hon ligger kvar i sin säng.

Den blåa himlen har blivit mörk och solen har ersatts av en gul lysande
måne och glittrande stjärnor. Så trollbindande vackert, som en målning.
Hon ligger där och studerar natthimlen, låter sin fot hänga och dingla
över molnkanten.

Plöstligt hör hon ett väldigt ljud bakom sig. Hon vänder sig om och
ser en gråvit spetsig  metall nos som blinkar rött. Hon kisar med ögonen
och ser till sin fasa att den spetsiga nosen sitter på ett stort flygplan som
flyger rakt mot henne.  Hon grips av panik och försöker fly men tappar kontrollen
över sina vingar. Hon flaxar med vingarna som en skadad fåglen. Hon faller över
kanten på molnet och störtar handlöst ned. HJÄLP, HJÄLP, skriker hon, men blir
påmind om att hon är i himlen, vem kan höra henne här mer än flågarna?

När hon tror att hoppet är ute känner hon hur hon landar i en famn.
Det är bläcksvart ute, men hon skådar konturerna av ett mänskligt anlete.
Hon drar häftigt efter andan och försöker streta sig ur famnen.
Hon trillar med en duns på ett moln och tittar upp mot skapelsen.
Hon blir förvånad att hon inte blir rädd av fasa, men skapelsen
som står framför henne sänder ut ett lugn hon aldrig varit med om förut.
”Vad är du för något” säger hon. Skapelsen går närmare henne och
hon ser att det är en kille med vingar som henne. ”Är du en ängel?” frågar
hon. Han sträcker fram sin hand mot henne. ”Låt mig hjälpa dig upp”
säger han med en röst så len som silke. Hon sträcker ut sin hand och han
hjälper henne upp. ”Kom” säger han och bär upp henne.
Normalt skulle hon börjat skrika, men han har förstummat henne
och bedövat hennes oro.

De landar på ett moln där månens sken lyser.
Hon kan se han tydligt nu. Hans vingar är dubbelt så stora
som hennes. Hans muskolösa överkropp är bar, undertill har
han ett slags vitt skynke. Påminner om en tygkjol som de bar i
antikens grekland. Hans hår är glänsande guldigt och sträcker
sig till axlarna. Han måste vara en slags ängel, tänker hon. ”Visst är du en ängel?”
Han tittar på henne och ler. Hans ögon har en mörkblå rand och innuti
är det isblått med en stänk av grönt och brunt. Dem borrade rakt
igenom henne, trollbindande magiska!

Han närmade sig henne. Han stod så nära att hon kunde
känna hans andetag. Han doftade ljuvligt, hon drog in doften
och lät hans lukt sprida sig i hennes lungor. Vår, regn, blommor,
sol, vatten. ”Du doftar som . . . som naturen” sa hon blygt.
Han log mot henne och strök sin hand varsamt över hennes kind.
”Jag har studerat dig länge min vackra” sa han.
”Va?”  sa hon förvånat.
”I flera år har jag vakat över dig”
”Är du . . är du min skyddsängel?”
Han lutade sig mot henne, nu nuddade hans läppar
nästan hennes. Hon kunde känna hur hennes hjärta bultade
mot bröstkorgen. Hennes kropp var som förlamad, hon
kunde inte röra sig. Hon ville inte ens röra sig. . .
Att stå där i hans närhet var så betryggande och tillfredsställande.
Hans händer strök sig över hennes ansikte, hals och ner över
hennes frusna armar. Hon slöt sina ögon. Hon slutade uppfatta tid
och rum, det var nu som var betydelsefull, allt annat omkring var oviktigt.

Då kände hon en kall droppe träffa henne. Hon tittade upp mot skyn
och såg svarta moln över dem. Hon hann titta på honom innan regnet
föll över dem. Skrämmande dunder brakade loss bland molnen och ett
ljussken så starkt lös upp över himlen. Åska.
Regnet öste ned och molnet de stod på smälte bort.
Han tog hennes hand, men hon gled ur hans grepp och föll ned
med regnet. Hon försökte få kontroll över sina vingar, men hon
var fortfarande förlamad av hans beröring.

”Tänk så var han en förklädd demon, som lurade mig
med hans charm?” tänkte hon.
Innan hon hann tänka klart den tanken kände hon hur
ett par starka armar fångande henne i luften och stoppade fallet.
Det var han. Han log mot henne, men i hans ögon såg man frustion
och rädsla. Hon var omskakad, frusen och rädd, inte ens hans lugn
hjälpte. Hon tittade på honom där hon låg som ett svagt hjälplöst barn i hans
famn. ”Du räddade mitt liv igen” ”Ja, så länge du tror på mig, kommer jag alltid vara där”
sen böjde han sig ned och hon mötte honom. Hennes läppar var kalla medan hans
var varma som en sommardag. Hans varma kyss gjorde henne sömnig som om att det
var sömnmedel på hans läppar. Hon började se suddigt och hans ansikte
blev alltmer otydligt. Hon hörde en vacker melodi och sen blev allt svart. . .

”UUUUH!!” Hon vaknade med ett ryck.
Hon satte sig upp helt klarvaken i sängen. ”Vad hände?” sa hon för sig själv.
Hon låg välbehållen i säng. Hon kände om vingarna var kvar,
men det var dem inte. Hon klev upp och tittade sig i speglen, inte en skråma.
Hon tittade ut genom fönstret, det hade blivit mörkt ute. Den stora gula månen lös
som en guldklimp och stjärnorna glittrade som diamanter i den bläcksvarta skyn.
”Dum jag är, det var bara en dröm” Hon vände sig bort mot fönstret och
kröp ned i sängen igen. Hon titttade en sista gång ut mot den svarta himlen
och suckade. Sen vände hon sig om och återvände till drömmarnas land . . .
Utanför fönstert på fönsterbrädan låg en vit fjäder som när hon slutit sin ögon
dansade iväg med nattens milda vindar . . .

Oj vad långt jag skrev! haha
Inte bara hon i storyn som gillar att fantisera ;)

. . .  .

Blä, jag har precis smällt i mig en pizza med fet sås,
känner hur den jäser i magsäcken och ger min mage ett gravidaktig
intryck. Jag har försökt att trappa ner på godsakerna men ack vad
förbannat svårt det är, men nu vill jag faktiskt sluta äta en massa skräpmat.
Jag känner mig så fet på insidan att jag funderar på att göra en detox kur
för att rensa bort alla slaggprodukter som samltas i mina tarmar.

Ska ladda ipoden med lite ny musik och sen ska jag bege mig ut
på en (välbehövlig) powerwalk med vovven. Talk to you latero!

Mary J Blige – Family affair, en gammal going!

Ledsen för kass uppdatering men jag har spenderat hela gårkvällen
och hela dan idag med min babe M. Han kom till mig rätt sent igår så
kröp ned i sängen direkt och tittade på film.

Morgonen därpå (idag) vaknade vi hyffsat tidigt.
Medan jag bäddade och gjorde iordning hemma skjutsade M
syrran till skolan. Sen när han kom tillbaka drog vi och käkade på Chili thai
fast jag envisades om att vi skulle äta på Jensens, men nej nej!
Mättat våra magar drog vi till A6 där vi strosa omkring. Jag köpte min
älsklingsparfym och brunservetter (det är strängt nej från M att sola solarium så)
och M hittade lite plagg.

Hahah så himla kul!
Vi var inne på bik bok och M pussade mig på ögat.
Men han pussa mig så hårt att min lins flög med ut.
Så jag fick panik och börjar ropa ”Jag kan inte se, jag kan inte se”
Och M greps av panik och började försöka fånga linsen.
När han väl fick tag i den så tappar han den på golvet hahaha,
då brast jag i skratt. Jag tog min stackars lilla torra lins och gjorde
en akut infalls grej, hällde vatten på den, och det gick!
Efter den lilla händelsen drog vi och käka (igen)
och sen hem till moooi där vi skummade :D

När parlven åkt hem somnade jag i soffan cirka 10 min efter
han gått. Sov fram till 22.00-22.30. Är fortfarande sömnig, så
ska sätta på en film och somna till den, love it!

Mitt liv består av att se film känner jag. Ser jag inte film hemma i sängen,
sitter jag på en biosalong, haha! Ne, men nu när man varit sjuk så har man
spenderat dagarna som nätterna med en massa filmtittande, inget mig emot!
Idag har jag (förutom hunnit med 2 filmer) cyklat in till stan och solat,
tagit en uppfriskande promenad med voffsan, lagat mat till mig själv och ja,
det är de stora hela! Inte så värst händelserik dag, men äh, det gör inget!
Ikväll så kommer kanske M hit, inte säkert ännu, om han gör så ska vi se
Narnia filmerna som knäppgöken inte sätt?! Han ska se dem vare sig han vill eller inte.

En låt som jag har spelat under hela dan, hemma på datorn, ute när jag cyklade
är R.Kelly – when a woman loves, han sjunger verkligen så fint i den låten!

Lyssna och njut på sköna stämband! ;D

SVAR: Hej Nettan! Jag sydde faktiskt inte upp min balklänning, utan
jag köpte den (i en butik jag pinsamt glömt bort namnet på)
Men den ligger precis vid Sofia kyrkan, man kan inte missa den.
Står massa fina klänningar i fönstrerna. (För er som bor i jönköping)
Men hennes butik rekomenderar jag varmt, hur fina klänningar som helst!
Hoppas du hittar vad du söker Nettan och att din klänning blir kanon fin! :)

Vad kul det var på balen!
Skulle gärna vilja sätta på mig en fin klänningen igen
och göra en repris (fast denna gången, dubbelt upp av allt ;D )

Ha en fin söndagskväll!

Jag börjar bli less på att bli sjuk, jag mår så sjukt illa nu!
Vill bara sätta fingarna i halsen och spy upp möget som ger mig
magont därinne och mitt huvud dunkar som en trumma.
Trumpinnarna är som stenblock som slår mot mina tinningar.
Men irritationsobjeket är min mobil, den går inte att ladda normalt.
Jag trodde det var fel på själva laddarn, så pappa köpte en ny till mig,
men det är själva laddarjacket som inte får någon kontakt med laddarn.
Jag får sitta och leta fram signalen, ultimal frustation!

Jag har lycktas vara på humör under de dagar jag varit sjuk,
det är lätt att man annars blir gnällig och lättretlig, men nu
faller min glada fasad, jag är irriterad, vill slå på något!
Mina fluffiga kuddar ser inbjudande ut att riva sönder med en vass kniv.
Att jag lyssnar på Eminems eggande låtar som gör mig lite aggresiv gör nog
inte saken bättre, borde kanske byta till lugna favoriter, för l´m starting to lose it!

Jag vet inte om du hör mig
Men ber dig om ett svar
Jag vet inte om du lyssnar
På den bön jag har
Ja, jag vet jag är för simpel
Jag ska vara utanför
När jag ser din blick så tror jag
Ändå att du kanske hör

. . .

Gud hjälp de människor
som är i nöd
Visa din kärlek
och ge dem ditt stöd
Gud, hjälp mitt folk nu
Den stund de finns till
Gud, hjälp de glömda
Jag tror att du vill

. . .  .

Jag ber om kraft
Jag ber om svar
Jag ber om ljus över namnet jag har
En kärleksbön
är allt jag ber
Jag vill att Gud alla änglar ser till det

. . , 

Jag ber för andra
som finns utanför
Ber från mitt hjärta
och tror att du hör
Hjälp du mitt folk då,
de lider just nu
Alla är barn här
Vår fader är du
Hjälpa de glömda
Kan bara...
Du.

. . .

Jag tycker den här låten är så himla fin och Esmeralda är så vacker.
Hon och Belle i skönheten och odjuret är min favoriter!
Är det bara jag, eller tycker ni med att Disney´s klassiska
filmer hade mer själ, känsla och djup och förmedelade viktiga budskap
än mot dagens animerade disney filmer? l think so . . .